1980-1981

Färjestad BK slutade trea i Elitserien och i det följande slutspelet säkrades föreningens första SM-guld. Nio nya spelare, däribland nyinköpte målvakten Hannu Lassila (HV 71) och grumsaren Thomas Steen (Leksand) ersatte erfarenhet och rutin när spelare som Karl-Johan Sundqvist och skyttekungen Anders Steen försvann. Först när tre matcher återstod säkrade FBK playoffplatsen. Semifinalen gick till skiljematch sedan Skellefteå vunnit hemma med 6-2, varefter Färjestad BK kvitterade finalen genom att vinna 3-0 hemma.I Scandinavium säkrade Färjestad BK finalplatsen efter övertygande  6-1. I finalen väntade  AIK som också vann första finalmatchen på ”Hovet”. Men därefter vann Färjestad BK tre raka, 5-0, 5-3 och 5-1 i en kokande Färjestads Ishall. Jublet visste inga gränser när förbundets Arne Grunander på en av supportrar proppfull is överlämnade Le Mats pokal till lagkapten Harald Lückner.

1981-1982

Seriesegrare men utslaget i semifinal av AIK. Stockholmarna fick revansch på ett FBK som tvingats släppa målvakten Hannu Lassila (IFK Helsingfors) och centern Thomas Steen (Winnipeg). 5-4 och 4-0 blev AIK:s segersiffror i semifinalen, som sedan surfade vidare på framgångsvågen och vann finalen mot Björklöven.

1982-1983

Seriesegrare men förlust i final mot Djurgården. Det här var Håkan Loobs stora säsong där han slog poängrekordet för alla tider i Elitserien med att producera 76 poäng (42+34) i grundseriens 36 matcher. Med slutspelet inkluderat gjorde Loob 52 mål, 38 pass och 90 poäng på 44 matcher.

Färjestad BK samlade 50 poäng i serien och mejade ner AIK med 7-3 och 7-5 i semifinalen. Finalserien blev den hårdaste och fysiskt mest brutala dittills i ligans historia när Leif Boork-ledda Djurgården i en femte och avgörande match i Scandinavium vann med 6-2. Finalspelet var en lång klappjakt på Håkan Loob som både fysiskt och psykiskt till varje pris skulle knäckas av ”Boorks brigad”.

1983-1984

Färjestad BK slutade emma i Elitserien och missade playoff. Att ersätta 70 mål när Håkan Loob (Calgary), Peter Loob (Södertälje), Frank Neal (inget kontrakt), Gunnar Johansson och Lars Zetterström (slutade) lämnade klubben var en omänsklig uppgift för tränaren Kent ”Kisen” Ohlsson. Efter tretton omgångar och på kvalplats (näst sist) kom också det oundvikliga tränarbytet. Conny Evensson ersatte ”Kisen”, men trots elva raka matcher utan förlust runt jul och nyår räckte det inte till slutspel.

1984-1985

Trea i Elitserien och förlust i semifinal mot Djurgården. Håkan Södergren sänkte med sina två mål FBK i den tredje semifinalen efter en stentuff semifinalserie. I SM-finalen fick DIF dock ge sig för Södertälje som med tränaren Timo Lahtinen vann första guldet på 29 år. Noterbart från seriespelet; Färjestad BK slog nykomlingen Hammarby med 10-0 efter tre mål av Kjell Dahlin, returen på ”Hovet” sågs av bara 637 betalande åskådare, ligans sämsta publiksiffra genom tiderna.

1985-1986

Seriesegrare och till slut Svenska Mästare. Den femte och avgörande finalen mot Södertälje spelades på ”neutral plan”, i Nobelhallen i Karlskoga. Färjestad vann skiljematchen med 3-2 sedan Erkki Laine skjutit två mål. Peter ”Pekka” Lindmark var lysande i målet. En stor triumf också för 35-årige Kent- Erik Andersson som i sin sista match fick avsluta som mästare. Men det var ytterst nära att karriären tagit slut tidigare. I januari träffades han illa av en puck i ögat i Örnsköldsvik och tvingades vila och var spelklar först två månader senare i semifinalen mot Brynäs. Andersson hade bara varit på isen i 31 sekunder då han slog in 5-2 på tennis. Mindre lyckad var säsongen för Harald Lückner som bröt benet i januari sedan han fastnat med skridskon i en spricka i isen.

1986-1987

Seriesegrare och ny SM-final. Skador i en redan tunn trupp gjorde att laget där inte orkade rå på Björklöven som vann med 3-1 i matcher. Fredrik Olausson hade tagit steget över till NHL, Kent-Erik Andersson slutat. Långvariga skador på bland andra Pekka Lindmark, Magnus Roupé och Håkan Nordin störde också laget. Thomas Rundqvist (35 poäng) och Erkki Laine (36) drog tunga lass i grundserien. Conny Evensson skrev efter säsongens slut överraskande tränarkontrakt med Frölunda och Per Bäckman blev utsedd till ersättare i båset.

1987-1988

Färjestad BK slutade sexa i Elitserien, men säsongen slutade med att klubben tog sitt tredje SM-guld. En jublande Färjestads Ishall fick se 6-3 mot Björklöven i den fjärde finalen, vilket avgjorde sedan Färjestad noterat sin sämsta tabellplacering under hela 80-talet. Duon Thomas Rundqvist-Erkki Laine, tillsammans med backen Peter Andersson, som tangerade Håkan Loobs slutspelsrekord 14 poäng (2+12), var stora segerorganisatörer. ”Pekka” Lindmark, Mats Lusth och Bo Svanberg lämnade FBK för hårdsatsande Malmö, lagkaptenen Harald Lückner blev tränare i Norge.

1988-1989

Femma i Elitserien och utslaget i kvartsfinal. Mästarna Färjestad BK blev totalt överkört av Södertälje i den första kvartsfinalen i Scaniarinken. SSK vann med 10-2 och vann även returen i Färjestads Ishall sedan Conny Jansson avgjort med 4-3-pucken i förlängningen. Dessförinnan stänkte Anders Eldebrink in tre mål och vände ensam matchen åt SSK. Efter säsongens slut kom de interna bråken i FBK i öppen dager. Guldtränare Per Bäckman fick sparken och Conny Evensson anställdes som ersättare, Håkan Loob och Bengt-Åke Gustafsson förstärkte den ihåliga trupp Bäckman haft.

1989-1990

Etta i Elitserien och final igen sedan Färjestad BK vunnit grundserien sju poäng före Djurgården. Färjestads 59 poäng över de 40 omgångarna och 196 mål framåt var rekord i Elitseriens 15-åriga historia. Storsatsningen med hemvändande proffsen Håkan Loob och Bengt-Åke Gustafsson (som vann Guldhjälmen) blev sånär en fullträff. Duon spelade avgörande roller i det Harald Lückner-tränade laget. Djurgården vann dock den jämna finalserien med 3-1 i matcher. Tre av de fyra finalerna avgjordes i förlängning där matchvinnarna i tur och ordning var Jens Öhling, Håkan Loob och Kent Johansson. I den fjärde finalen vann DIF med 5-2. Sensationellt bra i Djurgården var säsongens fynd, unge Mats Sundin. Noterbart också att Håkan Loob inte vann skytteligan i grundserien, det gjorde AIKs Robert Burakovsky.