Lördag Lör 3 September Sep
Söndag Sön 4 September Sep
Fredag Fre 9 September Sep
Lördag Lör 10 September Sep
Söndag Sön 11 September Sep
Lördag Lör 17 September Sep
Torsdag Tor 22 September Sep
Lördag Lör 24 September Sep
Tisdag Tis 27 September Sep
Torsdag Tor 29 September Sep
Lördag Lör 1 Oktober Okt
Tisdag Tis 4 Oktober Okt
Torsdag Tor 6 Oktober Okt
Fredag Fre 7 Oktober Okt
Lördag Lör 8 Oktober Okt
Tisdag Tis 11 Oktober Okt
Torsdag Tor 13 Oktober Okt
Lördag Lör 15 Oktober Okt
Tisdag Tis 18 Oktober Okt
Torsdag Tor 20 Oktober Okt
Lördag Lör 22 Oktober Okt
Tisdag Tis 25 Oktober Okt
Torsdag Tor 27 Oktober Okt

Personligt brev från Rickard Wallin

27 april 2016 14:15

Kära FBKare,

Vad säger man en dag som denna när en i stort sett livslång förälskelse till att spela ishockey tar slut?

Idag meddelar jag mitt beslut att sluta spela hockey, och det har varit enormt svårt och känslosamt att acceptera att jag aldrig mer kommer dra på den grönvita tröjan och få hoppa ut på isen med mina lagkamrater. Och visst har jag fällt en eller annan tår innan jag nu landat i känslan av att jag är färdig med den här delen av mitt liv.


Under nästan 20 års tid som min karriär har varat har jag haft förmånen att kalla Karlstad för mitt hem och Färjestad BK för min förening under största delen. Det har varit med en enorm stolthet jag har burit tröjan, och kärleken till klubben den försvinner inte bara för att jag inte längre är aktiv.

Därför finns det idag några som jag skulle vilja rikta ett stort tack till.

Harald Lückner, som värvade mig till FBK och coachade oss i J-20 med ett JSM-guld som resultat och fick mig att tro att jag verkligen kunde bli hockeyspelare på elitnivå.

Håkan Loob och Thomas Rundqvist som har varit sportchefer och gett mig förtroendet att få kontrakt med FBK och behandlat mig mycket väl genom åren.

Alla tränare jag haft förmånen att jobba med, men framförallt Bengt-Åke Gustafsson, Tommy Samuelsson och Per-Erik Johnsson som har varit de som satt störst avtryck på min karriär. Inte minst för att det är dessa herrar som coachat de gånger jag fått vara med och vinna SM-guld. Och såklart min gode vän Erik Granqvist som inspirerat på så många vis och sett till att vi alltid hade bäst målvakt.

Alla fantastiska lagkamrater som jag spelat med, där det skulle bli ett lexikon om jag tog upp alla namn jag skulle vilja, så det får i den här formen bli ingen nämnd ingen glömd. Men utan er hade jag inte varit någonting.

Tobba, Ködden, Jocke, Fikon, Hell, Asplund mfl på ledarsidan som tagit hand om mig. Och en extra tanke till världens bäste busschaffis Persson som tyvärr tragiskt gick bort för ett par år sedan.
Min mentale coach Andy Swärd som har fått mig att se saker och ting på ett sätt som har hjälpt mig att se saker på ett helt nytt sätt.

Alla som jobbat för föreningen på kansli, vaktmästeri, restaurang mm och haft mig springandes runt i korridorerna.

Media med NWT och VF i spetsen som jag i stort sett alltid tycker behandlat mig på ett proffsigt och schysst sätt.

Och såklart så vill jag rikta världens största tack till er supportrar som alltid stöttat oss och mig på ett fantastiskt sätt.

Tack för alla gånger ni skrikit mitt namn. Tack alla ni som bett om en autograf eller en bild. Tack för stämningen ni skapat framförallt i Löfbergs Arena men även nästan var vi än har kommit. Det har varit magiskt. Och tack för att ni funnits där i både med och motgång och varit lika glada eller besvikna som vi varit.

Utan er hade den här resan inte varit möjlig och jag kommer sakna er alla! TACK!

Utöver den fantastiska tid jag haft i FBK så har jag dessutom fått uppfylla mina drömmar att spela för Tre Kronor i 5 VM , vara proffs i NHL och fått chansen att representera både Minnesota och Toronto. Dessutom hann jag uppleva ett väldigt kul år i Lugano i Schweiz och AHL-spel med Houston Aeros. En säsong som som gav en Calder Cup titel. Så när jag nu sitter med mitt eget facit i hand så känner jag att jag verkligen fått se och uppleva mer än jag kunnat drömma om den gången jag om min pappa satte oss i bilen för att hälsa på FBK i maj 1997.

Det bästa med hockey är egentligen alla människor man får träffa och jag är väldigt tacksam för alla jag vänner och kontakter jag har fått längs vägen.

Det, och de otroliga minnen jag har från den här tiden kommer jag bära med mig för evigt vad som än händer.

Slutligen vill jag tacka mina föräldrar som gett mig alla förutsättningar en kille kan önska och alltid stöttat i vått och torrt.

Dessutom har jag nu inte numer bara Familjen Färjestad, som alltid kommer att finnas där, utan även min egen familj med min fantastiska fru Lovisa, som stöttat mig i med och motgång, och våra två barn som gör livet värt att leva.

Jag kan därför säga att jag lämnar min hockeykarriär med två familjer.
Det om något är att vinna.

Och det är det jag helst skulle önska att ni kommer ihåg mig för. Att jag var en vinnare!
Måhända lämnade jag isen med en förlust i min sista match, men jag vet att jag gav allt jag hade för laget in i det sista och den känslan bär jag med mig med stolthet, resten av mitt liv.

Nu är det dags för andra att ta över och jag känner att jag verkligen gjort allt jag kan på isen och försökt föra vidare det jag en gång blev lärd och jag har fullkomligt älskat att vara en del av Färjestad BK.

Jag vill slutligen be er att fortsätta stötta både föreningen och spelarna på det fina sätt ni alltid stöttat mig. Och jag ser fram emot att följa laget tillsammans från sidan.

Vi är Färjestad!

Mvh Rickard Wallin #51