På kvällen den 10 november 1932 samlades ett gäng bandygrabbar från Färjestad till möte i serveringen bakom Håfströms kiosk. 35-40 ynglingar kom, varenda stol var upptagen. Stadsdelen Färjestad skulle få en idrottsförening.Denna torsdagskväll föddes en klubb som kom att sätta stora avtryck i svensk idrott.

Men från början handlade det om allt annat än ishockey.
– Vi yngre var helt inne på att det skulle bli en bandyklubb, det var ju bandy de flesta spelade. Färjestads Bandyklubb, tyckte vi. Andra ville ha en fotbollsklubb, de lite äldre och tuffare som jobbade på bryggeriet hoppades på en boxnings- eller brottningsklubb, berättar Georg Wernlund i Färjestad BKs Jubileumsbok, utgiven i samband med klubbens 75-årsjubileum.

Han skulle snart fylla 13 och var yngst på mötet. Wernlund har mycket klara minnesbilder från den historiska kvällen i november 1932.
– Det slutade med en kompromiss, ett klubbnamn som täckte in både bandy och fotboll.

Mötesordföranden Eric Högman, son till förmannen på bryggeriet, drog klubban i bordet och förkunnade Färjestad Bollklubb bildad. Föga anande de närvarande vad som väntade klubben. FBK var ju enbart tänkt som en kvartersklubb att samlas kring ute på Färjestad.

88-årige Georg Wernlund var, när boken skrevs, en av de sista kvar i livet av dem som fanns med när Färjestad Bollklubb bildades. Han har många minnen från tiden när han växte upp på Färjestad.
– Det påstås att FBK var första klubben att spela bandy på Färjestad, men grunden lades några år tidigare i Rudshovs BK. Den bildades vid Rudsberget 1930 av ett gäng grabbar.
– Pojklaget ledde serien och mötte Herrhagen på Tyggårdsviken. Jag glömmer aldrig hur vi blev bortdömda av Kalle Lundh. Det fanns inga nät i målet och när vi hur tydligt som helst sköt innanför stolparna skrek de talrika fansen från Herrhagen att bollen gick utanför. Kalle föll för trycket.

Rudshovs upptagningsområde var södra Färjestad (som på den tiden kallades Norrmalm), Sundsta och Hagaborg. Stadsdelen Färjestad började norr om Klaratjärn, även kallad Rudstjärnet.

Rudshov spelade bandy på Klaratjärn, ibland också på Klarälven. För att skapa klubbkänsla trycktes grönfärgade medlemskort upp. Avancerat för en kvartersklubb på den tiden. Där lades grunden till att grönt blev den dominerande kulören i FBK:s klubbmärke. Och är det än i dag. Spelarna i Rudshovs BK hade ingen klubblokal, men fick en samlingspunkt i en del av ett växthus intill tjärnet. Dit anslöt sig så småningom alltfler grabbar från norra Färjestad.
– Vi spelade bandy så ofta det gick. På lördagskvällarna samlades vi i växthuset, sedan drog vi ner till centrala Karlstad och gick Kungsgatan upp och ner, den så kallade Rännan. När allt fler äkta Färjestadsgrabbar kom med i bandygemenskapen på Klaratjärn och Klarälven föddes idén om en egen förening i stadsdelen.

– Att starta en klubb blev hösten 1932 det stora samtalsämnet bland oss yngre killar, vi som var 12-16 år. I oktober kände vi oss mogna att kalla till möte. Vi satte upp lappar över allt på Färjestad. Alla uppmanades att komma till mötet i serveringen vid Håfströms kiosk. Det kostade 3 kronor att hyra lokalen, berättar Georg Wernlund.

– Några äldre killar från Färjestads Bryggeri, som fanns nära herrgården, hörde talas om mötet och dök upp. Typiskt nog tog de äldre styrelseposterna. Lite småputta lommade vi yngre hem från mötet, men det viktiga var ju att Färjestad Bollklubb hade bildats. Mötesordföranden Eric Högman blev klubbens förste ordförande. Han var en storväxt ung man med pondus. Den tidens Kjell Glennert.